Toyaffären har stängt


Den lilla tobaksaffären där vi brukade köpa toy 1955 har stängt. Nu 2011 är det papper för fönstren så att man inte ska kunna se vad som händer där innanför. Automaten utanför dörren är borta och järnaffären intill har blivit ett skrädderi kan jag se. Den vinröda cykeln med pedaler på framhjulet var min stolthet och jag kunde trampa upp en ansenlig hastighet på den, i alla fall vad jag kommer ihåg.


På promenad i Köpenhamn


Solen lyser, både på livet och den typiska Köpenhamnstrottoaren när det unga paret rusar fram på gatan med två glassar i handen och hela livet framför sig. Än är det några timmar kvar innan båten till Malmö går tillbaka, så man hinner ta en sväng till botaniska och gå på Ströget innan det blir en sista öl i Nyhavn.


Snajdaren på Götgatan

Götgatan
Den unge mannen passerar precis hotell Malmen på söder. Året är 1943 och stegen styr han kanske mot Vinterpalatset vid Norra bantorget eller någon av Skansens dansbanor. Eller är det Nalen som lockar? Dagens bild är tagen 2011. Idag hade han nog tagit tunnelbanan.


Hos Ivar Lo står tiden still

IMG_0440a
Ivar Lo Johansson, en av våra stora författare, dog 1990 då han var 89 år gammal. Eftersom Ivar Lo:s arbetsrum står som det stod den dag han dog den 11 april, ligger sista numret av arbetet ihopvikt och oläst på hans skrivbord. Där finns också en bunt med tomma papper, hans fina bläckpenna, en halvt rökt Bellman cigarill i askkoppen med tändsticksasken från gyldene freden.
Det var här i denna enrummare han skrev alla sina böcker sedan han flyttade hit till Bastugatan 1934. Två dörrar bort ligger hans andra etta, där han bodde från 1936, då den första enrummaren blev hans arbetsplats. På bokhyllan till höger, bakom hans skrivstol, ligger en svartvit bild på Ivar Lo vid sitt skrivbord. Jag tar upp den, gör en hej-igenbild och förnimmer att tiden verkligen står stilla på vissa platser.

IMG_0440

Posted in Uncategorized

Morfar fyller 70 år i Växvik

ARH_1930ny

På mitt vänstra ringfinger har jag en guldring. Yvonne står det ingraverat på insidan. Yvonne 1989.
Men ringen är äldre än så, den satt en gång på min morfars ringfinger och då stod det Judith i ringen och ett annat årtal.
Min morfar föddes i Växvik i Värmland, i ett hus som hans farfar byggde. Så på något sätt tyckte han väl det var naturligt att fira sin 70-årsdag där, även om han då sen länge flyttat till Malmö och huset ärvts av kommande generationer.
Så där står han framför det gamla huset som kallas för Söstugan, utan mormor som dog för länge sedan, men fortfarande med sin guldring på vänstra handen. Han ser ståtlig ut, kanske lite eftertänksam, där han står och studerar blomsteruppsättningen. Det är 1962 och jag är elva år och bor på en annan kontinent så jag kunde inte vara med. Exakt ett år senare dör min morfar, på sin 71-årsdag.
Undrar om morfar Kalle ens kunde drömma om att 52 år senare skulle jag stå på nästan samma plats, med hans ring på mitt finger och passa in morfar i min verklighet.

ARH_1930

Morfar vid stenen i Köla

ARH_1950old

Morfar Karl Rencke var lärare i tyska och major under andra världskriget. Men han var också journalist, släktforskare och brandchef i Nynäshamn. Han skrev en bok om bohusfiske, och en rättskrivningslära för realskolan som nog alla elever känner igen. Men framförallt forskade och skrev han om Kölas historia, den bygd i Värmland där han föddes och kunde finna sina rötter många generationer bakåt. Numera heter det Eda kommun.
Vid Köla kyrka, där min morfar är begravd bredvid mormor, står en sten som morfar var med att resa 1958 som minne över alla döda i Köla som inte fått en egen gravsten.
” Vi reste en sten över aska och stoft, över bortglömda människoöden. Men vi lyfte vår blick upp mot himmelens loft, upp mot rymderna ovanom döden.”
Han var nog stolt över den stenen. Det är jag också.

ARH_1950ny

När Norra latin var status

Norra latin
När man bodde i Märsta på 1960-talet var man tvungen att åka tåg för att gå på gymnasiet. Hade du bra betyg var det Uppsala som gällde och där blev jag antagen. Men eftersom alla kompisar åkte åt andra hållet mot Norra latin eller Solna och Stockholm, tackade jag nej och höll på att missa att komma in någonstans alls. Farmor hade nog velat att jag kommit in på Norra Latin där pappa gått tidigare, men det blev Häggviksskolan i Sollentuna istället.
På bilden är det min pappa utanför Norra Latin 1939 och bilden är tagen 2011.


Posted in Uncategorized | 1 Reply

Var finns trappan?

På den här bilden, och några till i ett gammalt fotoalbum, finns en trappa i trä. Just att den är i trä kan ju betyda att den inte finns längre, men man vet aldrig, så… Kan någon ge en ledtråd till var den kan finnas? Hetaste ledtråden är någonstans i Stockholm, kanske vid Sofia kyrka eller på Djurgården. Bilderna kan ha tagits i samband med mors dag på fyrtiotalet. Men vis av tidigare letande, så skulle trappan kunna finnas i Malmöområdet eller Köpenhamn också.